Idag publicerar tidningen Dagen ett dokument om samkönade relationer och äktenskap i de svenska frikyrkorna. Jag medverkar med mina reflektioner kring de samtal och diskussioner som förs just nu. Självklart finns det mycket att säga, och frågorna är långt ifrån färdigbehandlade. Jag misstänker personligen, vilket jag också säger i artikeln, att vi som är homosexuella och frikyrkligt kristna gör bäst i att förbereda oss på en intensifierad debatt under åren som kommer. Det kan bli plågsamt, men det gäller att hålla hjärtat varmt och huvudet kallt. För egen del vill jag gärna tänka att det inte handlar om att vinna diskussioner, utan om att visa vilka vi är, vara öppna och ärliga med våra erfarenheter, tankar, tro och tvivel, ödmjuka och tålmodigt respektfulla, även när vi helst av allt vill skrika av frustration. Kom ihåg att Jesus uppmanar oss att behandla andra som vi själva vill bli behandlade, och att älska dem som vi uppfattar som motståndare. Till syvende och sist har vi inga mänskliga fiender, vi är alla syskon. Låt oss inte glömma bort det, när tonläget skruvas upp och mycket står på spel.

Glädje och nåd från Gud,
önskar Anton Lundholm