Föreläsningar i maj och juni

Första halvan av maj har varit spännande, med framträdanden både i Växjö och Varberg.

Till Växjö var jag inbjuden av Universitetskyrkan, Equmeniakyrkan och Svenska Kyrkan till en föreläsning i samband med stadens Pride-firande. Det var fint att se hur Växjö visade sitt stöd för hbtq-personer genom pyntade skyltfönster och regnbågsflaggor. Till Equmeniakyrkan, där föreläsningen hölls, kom ett tjugotal personer. Jag berättade om mina tidigare försök att bli kvitt min homosexuella läggning, om hur den processen gjorde mig sjuk, om friheten i att till sist kapitulera inför en förälskelse och om kampen för att få ihop min kristna tro med en acceptans av min egen identitet och längtan efter att dela livet med någon av samma kön. Många uttryckte uppskattning efteråt. Det är fantastiskt roligt att min berättelse tas emot på det sättet, med uppriktigt intresse, ödmjukhet och välvilja. Stort tack för inbjudan! Jag kommer gärna tillbaka.

Sedan bar det av till Varberg för en författarfrukost i Håstenskyrkan (Equmeniakyrkan), där jag delade min berättelse. Det blev ett fint samtal kring frukostbordet, där 7-8 personer hade samlats. Den lilla gruppen gjorde det möjligt att ha ett närmare samtal med varandra än vanligt, vilket jag uppskattade. Även i Varberg möttes jag av glad uppmuntran och intresse. Stort tack till Håstenskyrkan för detta tillfälle!


Nu är det dags för mig att ladda batterierna inför Juni. Redan nu kan jag avslöja att jag återkommer till Fässbergs kyrka i Mölndal torsdagen den 16 juni på kvällen. Den här gången blir det en föreläsning kring samkönade relationer och bibeltolkning. Mer info kommer… Notera datumet i kalendern, så hoppas jag att vi ses!

Anton

Författarfrukost i Varberg

Nu på lördag, den 14 maj, kommer jag till Håstenskyrkan i Varberg för att delta i en författarfrukost. Kom gärna dit, ät frukost och ta del av min berättelse. Det kommer också att finnas böcker att köpa till ett bra pris.

Jag kommer att berätta utifrån boken ”Välkommen in i min garderob” om att vara kristen och homosexuell i en konservativ och karismatisk frikyrklig miljö, om mina smärtsamma erfarenheter av så kallad omvändelseterapi, om det jag förlorade när jag till slut kapitulerade inför en förälskelse och om det nya hoppet jag vann. Till sist kommer jag att säga något om vilka attityder jag önskar skulle finnas inom kyrkorna, för att homo- och bisexuella i större utsträckning ska få möjlighet att leva odelade liv, där både tron och sexualiteten får plats.

Det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor, så ta med dig dina funderingar och kom till Håstenskyrkan på lördag. Välkommen!


När: Lördag 14 maj, 9:00-11:00 (frukost serveras 8:45)
Var: Håstenskyrkan
(Equmeniakyrkan), Håstens torg, Varberg
Kostnad frukost: 60 kr

Ingen föranmälan

Föreläsning i Växjö – 10 maj

Så har det äntligen blivit dags för mig att besöka Växjö. Det kommer att bli under Prideveckan, tisdagen den 10 maj, då jag är inbjuden av Universitetskyrkan för att berätta utifrån boken ”Välkommen in i min garderob” om mina erfarenheter av att komma ut som homosexuell i en frikyrklig miljö där det var otänkbart att bejaka samkönade relationer.

Under kvällen kommer jag att berätta om mina försök att genom så kallad ”omvändelseterapi” förändra min sexuella läggning, om vad jag förlorade när jag till slut gav efter för en förälskelse, och om det nya hoppet jag vann. Jag kommer också säga någonting om vilka förändringar jag skulle vilja se i kristna församlingars bemötande av hbtq-personer. Förhoppningsvis kan det sedan ligga till grund för ett spännande samtal på slutet då det ges möjlighet att ställa frågor och vi får en chans att resonera tillsammans en stund kring sexuell identitet i förhållande till kristen tro.


Tisdagen den 10 maj kl 18:30
Equmeniakyrkan, Bergövägen 2, Växjö

Ingen föranmälan – Fri entré

Det kommer finnas möjlighet för den som vill att köpa böckerna ”Välkommen in i min garderob” och ”En enda kropp – vägar till en hbtq-inkluderande församling”. Betalning för böcker sker via Swish.


Rapport om omvändelseförsök mot HBTQ-personer

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har färdigställt sin rapport om så kallade ”omvändelseförsök”, på uppdrag av regeringen. Där framkommer att en stor del av unga hbtq-personer i Sverige upplever att de i olika mån och på olika sätt pressas att förändra sin sexuella läggning, något som vi sedan länge vet skapar stort lidande. MUCF föreslår en utredning som ska titta på möjligheten att införa speciell lagstiftning för att komma till rätta med omvändelseförsöken.

Personligen har jag, som vissa av er kanske har läst i intervjuer, uttryckt en tvådelad känsla inför utsikten att det kan komma ett förbud på det här området. I grund och botten är jag helt med på att omvändelseterapi inte borde förekomma, och är glad att frågan lyfts.

Ett krux i sammanhanget är dock, vilket rapporten också påpekar, att det inte finns någon allmändefinition av ”omvändelseterapi” och att det tolkas olika snävt av olika aktörer. MUCF vill helst använda begreppet omvändelse-försök, och definierar det som: ”försök att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill”. Det ska bli spännande att se hur detta utvecklas och vad en eventuell utredning kommer fram till. Vad innebär till exempel ”försök att få någon att… avstå från av leva i enlighet med sin sexuella läggning”? Betyder det att en pastor eller präst inte får predika avhållsamhet? Eller är det en alltför snäv tolkning? Själva skriver MUCF att ”en utredning bör även få i uppdrag att utarbeta en lämplig definition av omvändelseförsök i en eventuell lagstiftning och utreda hur lagstiftning kan utformas för att vara förenlig med mänskliga rättigheter, inklusive religionsfriheten.” Det låter bra. Hoppas denna ambition får genomslag och att samhället kan hitta ett sätt att ge adekvat stöd åt dem som utsätts för omvändelseterapi (vilket FN jämställer med tortyr!).

Min andra tveksamhet, som jag hoppas att e utredning tar hänsyn till, är hur ett förbud skulle påverka dem som utsätts för omvändelseförsök. Kan vi förvända oss att det gör livet enklare för dem? Finns det risk att de blir utsatta ännu mer i hemlighet och att pressen på att inte ange förövarna ökar? Förövarna kan i en församlingskontext vara nära vänner, föräldrar, andliga ledare och släktingar. Det här tål att funderas på. Det viktigaste i sammanhanget är ju att de som utsätts för, eller skulle ha utsatts för, kränkande och traumatiserande omvändelseförsök faktiskt blir hjälpta, förstår hur skadlig praktiken är, vet vart de kan vända sig, vilka rättigheter de har, och att de faktiskt våga ta steget att prata om sina erfarenheter med någon som kan hjälpa. Det måste också tas i beaktning att känslan av att vilja bekämpa sin sexuells läggning kan komma inifrån en själv, och att det måste kännas okej att få erkänna den upplevelsen och säga: ”jag vill inte vara sådan här”. Det finns annars en risk för att samhället blir ”dem som ändå inte förstår min upplevelse och tar den på allvar”. Så går kanske en ung hbtq-person istället med sin upplevelse till någon som hen tycker förstår, till exempel en religiös ledare som tror att sexuell läggning går att ”bota”. Ja, det är inta en enkel sak detta.

Till syvende och sist är det bra att detta lyfts fram på agendan. Nu är det tid att lyssna på deras berättelser som detta berör!

Anton Lundholm

Tidningsartiklar och release-kvällar

Ja, det är mycket på tapeten för tillfället. Jag har den senaste tiden medverkat i två olika tidningsintervjuer, i Göteborgsposten och QX, med anledning av den statliga utredningen kring ett eventuellt förbud mot så kallad ”omvändelseterapi”. QX har också valt att ta in ”Välkommen in i min garderob” i sin webbshop, vilket känns väldigt roligt.

Personligen hoppas jag att fler ska hitta till, och vilja ta del av, min berättelse. Framför allt vore det glädjande om fler började fundera på ett balanserat och konstruktivt sätt kring hbtqi och väckelsekristendom. Tänk om karismatisk andlighet, hög bibelsyn och gospel-lovsånger inte automatiskt skulle behöva förknippas med ett avståndstagande från hbtgi-personers längtan, tro, relationer och liv…

Jag är nöjd med båda tidningsintervjuerna, även om jag tycker att QX-artikeln blev snäppet bättre. Det är en speciell situation att berätta om sitt liv i mediala kanaler. Jag vill ju att det ska bli så rätt som möjligt, samtidigt som jag försöker ha en stor förståelse för att det alltid är fråga om tolkningar som någon annan gör av mitt liv. Journalisten skriver ju efter att att ha sett på mig genom just sina personliga glasögon, såklart. På det sättet är det inta bara min berättelse som kommer fram, utan också journalistens tolkning av den. Så måste det vara, tänker jag. Att det också blir en något grovhuggen och förenklad version av sanningen som kommer fram i en kortare text, har jag förståelse för. Jag skriver ju själv, och har dessutom arbetstränat på en tidningsredaktion. Trots det kan jag känna ett visst obehag när jag läser mina egna spontana ord och formuleringar på pränt i efterhand, och är inte alltid jättenöjd. Var det verkligen ”hundratals” deltagare på det där mötet jag nämnde? Var det kanske hundra? Eller tvåhundra? Minst femtio måste det väl ändå ha varit… eller?

Det är också mycket som pågår just nu när det gäller den nya boken, antologin ”En enda kropp – vägar till en hbtq-inkluderande församling”. Redan ikväll går den första av två releasekvällar av stapeln i Betlehemskyrkan i Göteborg. (Kvällen kommer att livesändas HÄR.) Nästa tillfälle är i Immanuelskyrkan i Stockholm den 10 mars. (Den kvällen livesänds HÄR.) Under dessa kvällar kommer vi att få lyssna till samtal med några av författarna kring bokens budskap, höra läsningar ur boken, köpa fika och njuta av livemusik. Det kommer också att finnas möjlighet att köpa böcker till ett bra pris. Själv kommer jag att medverka under kvällen i Stockholm. Jag hoppas att vi ses där!

VÄLKOMMEN TILL BOKRELEASE !

Antologin En enda kropp – vägar till en hbtq-inkluderande församling har äntligen kommit ut, och om bara ett par veckor är det dags för en release-kväll i Immanuelskyrkan, Stockholm. Boka in torsdagen den 10 mars kl 18.30!

Under kvällen kommer du att få lyssna till ett samtal kring hur kristna församlingar kan bli tryggare platser för hbtq-personer och hur församlingar kan välkomna och bejaka hbtq-personer fullt ut och samtidigt vara trogen Bibelns texter och det kristna evangeliet, höra läsningar ur boken, lyssna på livemusik och ha möjlighet att köpa fika och införskaffa boken till ett bra pris. Det kommer också finnas möjlighet att ställa frågor.

Jag själv kommer att berätta personligt om att komma ut som homosexuell i en frikyrklig miljö. Emanuel Johansson (teologistudent och engagerad i EKHO) delar erfarenheter av att vara trans och kristen. Roland Stahre (pingstpastor, låtskrivare och sjukhuspastor) och Anna-Carin Caspersson (socialpedagog och verksamhets-utvecklare på EKHO-Göteborg) samtalar om vilka som får plats i församlingens gemenskap. Jenny Dobers (pastor och regional kyrkoledare i Equmeniakyrkan region Stockholm), Christian Eidevald (docent vid Stockholms och Göteborgs universitet och forsknings-ansvarig vid Göteborgs stads förskoleförvaltning) och Anna-Karin Caspersson kommer att lyfta fram praktiska råd kring inkudering.

Samtalsledare är Lena Frisell (verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Bilda och styrelsemedlem i riksförbundet EKHO) och Lina Mattebo (redaktör, journalist och skribent).

Under kvällen får vi lyssna till musik av den fantastiska musikern, sångerskan och körledaren Sabina Lilja.

Kvällen görs i samverkan med Argument förlag, studieförbundet Bilda, EKHO Stockholm samt Riksförbundet EKHO.

Anmäl gärna ditt intresse på vårt Facebook-event.

Vi kommer även att sända digitalt från kvällen HÄR.

EN ENDA KROPP

Så var det äntligen dags för boksläpp!

Från och med idag finns antologin En enda kropp – vägar till en hbtq-inkluderade församling att köpa i bokhandlarna. Vi är många som har arbetat tillsammans med den här boken, och jag är stolt att få vara en del av projektet.

Sofia fogelström (präst) och jag har tillsammans skrivit kapitlet Det som hände var att jag blev kär – en brevväxling om att komma ut som hbtq-person i en kyrklig miljö. Där samtalar vi med varandra, ställer frågor och resonerar kring hur det kan vara att inte följa hetero-normen som kristen i en församlingsmiljö.

Allt som allt är det sjutton skribenter från en rad olika samfund (Pingst, EFS, Equmeniakyrkan, EFK och Svenska kyrkan) som medverkar i boken:

Köp En enda kropp från Argument förlags näthandel (öppnas i ny flik) och använd koden ”REGNBÅGE” så får du rabatterat pris 179.- (ord. pris 198.-)

Studieförbundet Sensus har tagit fram ett samtalsmaterial till boken, som finns att tillgå HÄR (öppnas i ny flik).

Tack Ångermanland!

Helgen som gick spenderade jag i Bjästa-Örnsköldsvik, på inbjudan av Svenska Kyrkan. Det blev en fin helg på flera sätt. Jag fick äntligen tillfälle att resa norrut i vårt land, något jag sett fram emot länge, och lagom till min ankomst hade stormen bedarrat, snön lagt sig till rätta i drivor och solen tittat fram igen. Det var särskilt roligt att återse min studiekamrat, Marta Berggren, som i egenskap av präst i Örnsköldsviks södra pastorat hade bjudit in mig att föreläsa i Nätra kyrka under lördagen.

Föreläsningen besöktes av ett trettiotal personer.Jag berättade om mina erfarenheter av att komma ut som homosexuell i en icke-bejakande, frikyrklig miljö, och efteråt fick jag flera intressanta frågor från åhörarna. Vi fick också möjlighet att byta några ord med varandra efteråt. Böckerna jag hade tagit med mig gick åt som smör, som en brukar säga, och det var givetvis glädjande.

Ett stort och varmt tack till Svenska Kyrkan i Örnsköldsvik, Marta och hennes familj som öppnade sitt hem för mig och var så gästfria, och till varje person som var med på föreläsningen i Nätra kyrka, lyssnade och ställde viktiga frågor! Jag hoppas att vi alla har blivit berikade på något sätt under denna helg.

Med värme,
Anton Lundholm

Hej Ångermanland!

Nätra kyrka, Foto: Ida Linné

Äntligen är det dags för mig att åka norröver, Närmare bestämt till Nätra kyrka i Bjästa, strax sydväst om Örnsköldsvik. Jag kommer att föreläsa utifrån min bok Välkommen in i min garderob, om att vara kristen och homosexuell. Framför allt kommer jag att berätta personligt om min egen resa ut ur den så kallade garderoben.

Hur var det att upptäcka att jag är gay i en kristen miljö där detta inte var acceptabelt? Vad förlorade jag när jag till slut kapitulerade inför en förälskelse? Vad vann jag? Går det att som kristen bejaka en kärleksrelation till någon av samma kön utan att göra våld på Bibelns budskap? Hur ser det kristna evangeliet ut för mig och andra HBTQ-personer?

Det kommer, i vanlig ordning, att finnas möjlighet att ställa frågor och delta i ett samtal kring samkönade relationer i förhållande till kristen tro, Bibeln och församlingen.

När: Lördagen den 5 februari kl 13.00.

På grund av rådande restriktioner är deltagarantalet begränsat till 50 personer. Det finns gott om plats att hålla avstånd i kyrkan. Kom tidigt för att säkra din plats!

Samkönade relationer och äktenskap i frikyrkorna

Idag publicerar tidningen Dagen ett dokument om samkönade relationer och äktenskap i de svenska frikyrkorna. Jag medverkar med mina reflektioner kring de samtal och diskussioner som förs just nu. Självklart finns det mycket att säga, och frågorna är långt ifrån färdigbehandlade. Jag misstänker personligen, vilket jag också säger i artikeln, att vi som är homosexuella och frikyrkligt kristna gör bäst i att förbereda oss på en intensifierad debatt under åren som kommer. Det kan bli plågsamt, men det gäller att hålla hjärtat varmt och huvudet kallt. För egen del vill jag gärna tänka att det inte handlar om att vinna diskussioner, utan om att visa vilka vi är, vara öppna och ärliga med våra erfarenheter, tankar, tro och tvivel, ödmjuka och tålmodigt respektfulla, även när vi helst av allt vill skrika av frustration. Kom ihåg att Jesus uppmanar oss att behandla andra som vi själva vill bli behandlade, och att älska dem som vi uppfattar som motståndare. Till syvende och sist har vi inga mänskliga fiender, vi är alla syskon. Låt oss inte glömma bort det, när tonläget skruvas upp och mycket står på spel.

Glädje och nåd från Gud,
önskar Anton Lundholm